Thursday, March 23, 2017

Family Generations

GLOSSARY OF TERMS:
SCIENCE, FAMILY, AND HEALTH
(TALASTAS SA MGA LUGPONG:
ALAMDAG; BANAY; UG ALIMGAS)

Ni Dr. Jes B. Tirol, Ph.D

Likwa Sa Banay [Family Generation]

agaton – male ancestor
anak – child
apo – grandchild
apohan – grandparent
apo-sa-sungay – great-grandchild
apo-sa-sungkod – great-great-grandchild
apo-sa-tuhod – great-great-great-grandchild
ginikanan – parent
hinulaw – great-great-great-great-great-grandchild
saumag – great-great-great-great-grandchild
ubo – female ancestor

Mga Katalian sa Banay [Family Relations]

adje; adye; kompare – compadre
ama-ama – stepfather
amahan – father
amaon – wedding godfather
anak – child
anakon – godson/daughter
apohan – grandparent
asawa – wife
balai; komare – comadre
bana – husband
bayaw-nga-babaye – sister-in-law
bayaw-nga-lalaki – brother-in-law
bilas – in-law relation with their wife/husband as sisters or brothers
binalaye; binaje – son/brother’s wife
hablos – half-brother/sister
humagbos – step-child
ig-agaw– cousin
igso – godson/daughter to godparent’s children
igsoon – sibling
igsoon-nga-babaye – sister
igsoon-nga-lalaki – brother
ilo – orphan
ilo-nga-tuwapos – orphan of both parents
inahan – mother
ina-ina – stepmother
inaon – wedding godmother
iyaan – aunt
kabanay; paryente– kinsman
kagupa – clansmen
maninay – baptismal godmother
maninoy – baptismal godfather
mulmulo – orphan and only one alive
ugangan – parents-in-law
ugangan-nga-babaye – mother-in-law
ugangan-nga-lalaki – father-in-law
umagad – daughter/sister’s husband
uyoan – uncle

Mga Pangtahod [Address of Respect]

amba; senyor – sir, señor
ana; senyora – ma’am; madam
binot – gentleman
ginang – mrs.; mistress/señora
gining – miss; señorita
ginong – mister; señor/señorito
ingko – 3rd eldest brother
insi – 3rd eldest sister
iya – old women
iyo – old men
kamahalan – highness; excellency
lola; uyang – grandma
lolo; uyong – grandpa
luming – lady
mama; nanay – mommy
mana; manding – 4th eldest sister
manang – eldest sister
manay – 2nd eldest sister
mano – 4th eldest brother
manong – eldest brother
manoy – 2nd eldest brother
palihog – please
salamat – thank you
tabi – excuse me
tangba – reverend/reverend father
tatay; papa – daddy
tinahod – respected
tinamod – esteemed
uray – old female relative of parents
walay sapayan – you’re welcome

Mga Panimbaya [Greetings]

abay; bay – comrade
abi; abi diha – hello; hi there
abi-abi; hangop – to greet (entertain)
alap – toast (with advise)
ayo-ayo– good luck.
ayop – welcome.
halin pa ba?– (old way) How are you?
komosta – (Sp. como esta) How are you?
kuwin; lamano – (Sp. la mano) handshake.
maayo man – I’m fine.
maayong gabii – good evening
maayong hapon– good afternoon.
maayong ngilit sa gabii– good night.
maayong udto– good noon.
mohalin pa ba? – (old way) I’m fine.
pabuos – salute
pag-amping/amping – take care.
salabat – toast (to one’s health)
tamiaw– to greet (encounter on the way)
timbaya – to greet (pay respect)

Mga Matang Sa Direksiyon [Types of Direction]

amihanan – north
amihanang kasadpan – northwest
amihanang silangan – northeast
habagatan – south
habagatang kasadpan – southwest
habagatang silangan – southeast
hawin; tutok – zenith (Sp. cenit)
kalundan – occident
kasadpan – west
silangan – east
subangan; sidlakan – orient
ubos; tungod – nadir (Sp. nadir)

Mga Matang Sa Hangin [Types of Wind]

amihan – north wind
batunggala – southeast wind
dumagsa – northeasterly wind
habagat – south wind
kabunghan – northwest wind during cold weather
kanaway – westerly wind
kanaway sa amihan – northwesterly wind
kanaway sa habagat – southwesterly wind
satan; salatan – wind not from normal direction
timog – easterly wind

utala; uta – east-southeast wind

No comments:

Sanggi

Sanggi
Antolohiya sa mga mananaog nga Balak ug Sugilanon, gipublikar sa Magsusulat Inc.